Sortera, tvätta, hänga, vika, sortera, lägga in i skåp och lådor – repetera.

Trebarnsmammans dagliga mantra. Det borde i alla fall vara dagligt, för gör jag det inte dagligen så hamnar jag hopplöst efter. Tomma tvättkorgar och alla rena kläder på sina platser, det händer bara inte här. Några gånger om året är det nära, men alltid är det några plagg på vift. Att hitta en julduk i botten av tvättkorgen i maj eller så är mer regel än undantag.

Här har vi i alla fall en positiv effekt av Coronan. Redan innan distansundervisningen startade så bestämdes att barnen inte får duscha och byta om i skolan. Det är ju inte alls bra, barn behöver röra på sig, men i hemlighet så njuter jag av detta. Det innebär nämligen markant mindre tvätt för mig!

Med två skolbarn så är det fem omgångar av idrottskläder och handdukar per vecka som jag slipper tvätta. Och här är det egentligen inte själva tvätten som är det jobbigaste. Det är just det där med att jag väldigt ofta ligger efter med tvätten. Vilket innebär att kläderna är utspridda i olika stadier i tvättprocessen. Så även om barnen nu är så stora så att de kan packa sina idrottskläder själva, så hänger det på att jag har hunnit tvätta och lägga in dem i deras skåp. Annars blir det ändå jag som måste springa runt och rafsa i torktumlaren och Ikea-kassarna med ren tvätt, för att hitta allt innan vi ska iväg på morgonen.

En mer negativ effekt är att diskberget har växt eftersom alla är hemma mer. Men det påverkar inte mig lika mycket som tvätten eftersom disken är makens ansvarsområde 😉

Det här är inlägg 15 i min egen bloggutmaning #30dagarijanuari. Jag planerar att blogga 30 dagar i rad och går i mål med utmaningen den 31 januari 2021. Klicka på kategorin #30dagarijanuari – min bloggutmaning, om du vill läsa alla inlägg.