Kategoriarkiv: Kommunikation & PR

Målgången och bloggstatistiken

31 söndag Jan 2021

Posted by in #30dagarijanuari - min bloggutmaning, Kommunikation & PR

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, ,

31 januari och jag går i mål med #30dagarijanuari!

En av de roliga sakerna med att göra många inlägg är att man får data att titta på.

Mitt statistikverktyg visar att antalet visningar på bloggen har slagit i taket den här månaden. Ganska självklart eftersom jag i vanliga fall postar väldigt sporadiskt. Inte sedan i juni 2019 har jag haft i närheten av så många sidvisningar som denna månad. Då gjorde jag en inläggsserie om min seglingsresa till Kroatien med She captain.

Båda dessa månader ligger jag på omkring 900 sidvisningar. Det är ingenting om man har någon form av ambition med sin blogg, men ur perspektivet att jag inte jobbar aktivt med att få den här bloggen att synas så tycker jag ändå att det är coolt hur mycket det blir.

Så vad har gått bäst den här månaden då? Statistiken blir lite orättvis när man läser av den sista i månaden. Tidigare inlägg har fått chansen att visas flera gånger och bli indexerade på Google, men det är ändå i början de flesta visningarna kommer så skillnaden blir oftast inte så stor över tid.

Absolut flest så kallade referrals får jag från Facebook. Jag delar många men inte alla av mina inlägg på min Facebook-sida. De som inte delats har mycket färre visningar och det har två skäl. För det första för att ingen hittar dem utan att jag delar dem i ett forum där folk är varje dag. För det andra för att det ofta är inlägg som inte är av jättebra kvalitet innehållsmässigt (vilket förstås är anledningen till att jag väljer att inte dela dem). Nummer 2 av referrals är Google, som ger mig ungefär en sjättedel av visningarna.

Topplista över visade sidor på elinitis.me under januari 2020

I topp ligger startsidan, inga konstigheter. Det mest populära inlägget är Toppkandidater inom kvinnligt entreprenörskap. Min gissning är att den hamnade i topp för att det handlar om Stiftelsen Maria Pihls minne och mitt Facebook-inlägg delades av grundaren Roger Pihl.

Därefter kommer Författardröm eller -mål. Det här inlägget delade jag också på Facebook och fick stort engagemang vilket gör själva Facebook-inlägget mer synligt, alltså ger fler chansen att upptäcka det. Sedan är det förstås ett ämne som lockar till läsning.

Därefter kommer, som ni ser i bilden ovan, ett gammalt inlägg om Drömmar om gömda och bortglömda rum. Det här tycker jag är så intressant. Det är ett inlägg som jag skrev för flera år sedan och det är fortfarande mitt absolut mest lästa på bloggen och det fortsätter att leva! Verkligen inget jag hade förväntat mig när jag skrev det.

Jag borde följa upp det med fler inlägg om drömmar. Hade det här varit en företagsblogg så hade jag definitivt använt det där inlägget för att leda läsarna vidare, för det här inlägget hittar folk till via Google.

Slut på dagens navelskåderi 😉 Jag vet inte om min bloggstatistik är av intresse för någon annan, men själv tycker jag att det är spännande.

Det här är inlägg 30, det sista inlägget i min egen bloggutmaning #30dagarijanuari. Klicka på kategorin #30dagarijanuari – min bloggutmaning, om du vill läsa alla inlägg. Finns det någon som har läst alla inlägg? Då skulle jag bli jätteglad om du kommenterar, det räcker med en tumme eller ett hej eller så 🙂

Vinterklädd Elin i snöigt landskap
Tack för den här gången!

E-postmarknadsföring here I come – äntligen

29 fredag Jan 2021

Posted by in #30dagarijanuari - min bloggutmaning, Blandat, Företagande, Kommunikation & PR

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

,

Vilket flyt jag haft på jobbet senaste dagarna! I evigheters evighet har jag varit på gång att starta upp min e-postlista. Ett måste att ha på plats för varje modern, digital företagare.

Men det har blivit en sådan där surdeg som man bara inte kommer igång med. Ett visst mått av prestationsångest är helt klart inblandat.

Nu har jag äntligen skrivit den inledande välkomstsekvensen med fem mail. Hurra! Ytterligare tre utkast för de första veckorna är också klara.

Jag kommer alltså att ha en automatiserad sekvens där ett mail per dag går ut under de fem första dagarna efter att någon signar upp sig. Därefter så siktar jag på att maila en gång per vecka.

Om du är intresserad av marknadsföring i eget företag så kan du signa upp dig på nyhetsbrevet här: Prenumerera på nyhetsbrev. Jag har visserligen inte lagt in den nya sekvensen än, men signa upp dig ändå så kommer den så snart jag är klar 😃

I alla fall lite fixad idag. Skulle vara med på digital konferens och man vet ju aldrig innan man loggar in om kameran går på eller inte 😜🙈😊

Det här är inlägg 28 i min bloggutmaning #30dagarijanuari. Jag bloggar 30 dagar i rad och går i mål 31 januari 2021.

Hur Skriva tog mig från sökare till köpare

25 måndag Jan 2021

Posted by in #30dagarijanuari - min bloggutmaning, Böcker & läsning, Kommunikation & PR

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , ,

Idag tog jag en prenumeration på tidningen Skriva, det är väl en bra uppmuntran på vägen mot författardrömmen? Som strategisk marknadskommunikatör har det varit intressant att följa hur Skrivas digitala säljtratt har lett mig till detta köp. Även om jag ser exakt vad som händer så är jag inte opåverkad, och vill inte vara det heller.

Det började med att jag under julledigheten funderade på om det inte var dags att ta tag i projektet ”skriva bok”. Som jag sagt tidigare så har jag gjort många försök men aldrig fått ihop mer än ett par kapitel. Nu tänkte jag att jag måste byta metod, eller rättare sagt, jag måste börja jobba metodiskt.

Jag började förstås googla för att hitta en metod att följa. Då hamnade jag på tidningen Skrivas hemsida.

Tidningen Skrivas digitala säljtratt (sales funnel)

Steg 1 i säljtratten:
Jag: Har ett behov och söker en lösning. På det sätt som alla moderna människor använder, jag googlar.
Skriva: Svarar genom att ha sökmotoroptimerat material på sin hemsida. Jag klickar naturligtvis in, de svarar ju på min fråga och mina behov.

Steg 2 i tratten:
Skriva: Bjuder på riktigt värdefullt material, artiklar som tar läsaren vidare mot målet att bli författare.
Jag: Ser flera olika intressanta rubriker, såsom ”Lär dig skriva en roman – Sju steg för att skriva en roman”. Jag läser såklart, och börjar klicka vidare.

Steg 3 i tratten:
Skriva: Lägger in länkar till guider som borde intressera mig utifrån de gratis-artiklar jag har läst. Erbjuder mig att ladda ner dem om jag lämnar min e-postadress och börjar prenumerera på nyhetsbrevet.
Jag: Skriver in min e-postadress, laddar hem guiden och njuter av ännu mer värdefullt innehåll. Inser att jag vill ha ännu, ännu mer.

Steg 4 i tratten:
Skriva: Erbjuder mig massor med guider och artiklar, haken är bara att jag måste börja prenumerera på tidningen för att materialet på sajten ska låsas upp för mig.
Jag: Är mycket nära att börja prenumerera. Jag är just nu vad Russel Brunson kallar en hyperactive buyer, jag har ett problem som jag vill lösa omedelbart (jag vill skriva min bok nu, nu, nu, men vet inte hur jag ska börja). Jag är beredd att köpa allt som kan lösa mitt problem, uppfylla mitt behov.
Något kommer dock emellan. Jag förlorar tillfälligt intresset och lugnar ner mig. Inser att jag ändå inte läser tidningar eftersom det finns så mycket bra gratis-material online nuförtiden. Dessutom har jag redan hittat en metod i en blogg. Och, jag kommer på att jag har en skrivkurs som jag har laddat hem för flera år sedan men inte ens påbörjat än. Jag faller tillfälligt ur tratten.

Steg 5 i tratten:
Skriva: Det må vara så att Elin har glömt oss, men vi har inte glömt henne… Idag skickar vi ett nyhetsbrev, hon har ju signat upp sig på vår lista. Vi ska bara lite snällt påminna om att idag är sista chansen att börja prenumerera för att få första numret för 2021 hem i brevlådan.
Jag: Oj, just det, jag funderade ju på att börja prenumerera på den här tidningen! Bäst jag passar på nu så att jag får första numret i brevlådan. Men, men, men… Jag läser ju inte tidningar längre. Och jag vill ju inte skriva någon deckare och de verkar ju alltid skriva artiklar om det. Men, äsch, det här kanske är vad som får mig att hålla i och faktiskt skriva den där boken? (Cirkeln sluten, jag är tillbaka vid den önskan som jag hade i steg 1). Den kostar ju bara 78 kr per nummer, det är ju ingenting. Knappar in mitt kortnummer och är numera prenumerant.

Det är extra intressant att se hur starkt en klassisk metod som ”scarcity” (att något bara finns i begränsad upplaga eller under en begränsad tid) kan fungera. I det här fallet så handlar det bara om att jag inte får hem en tidning i brevlådan, en tidning som jag inte ens vet om jag vill läsa. En tidning som jag dessutom skulle kunna köpa i butiken om jag nu inte börjat prenumerera. Ändå tror jag att det var vad som fick mig att köpa just idag. Inte tänka att jag kan vänta en dag till, och därmed kanske glömma bort allt igen.

Varför jag är marknadskommunikatör

Det här mina vänner är anledningen till att jag började studera marknadskommunikation och fortsätter att arbeta med det. Vi lever i ett konsumtionssamhälle och oavsett om vi vill eller inte så kommer vi att utsättas för den här typen av metoder kopplade till konsumentpsykologi. Det här tycker jag är riktigt intressant att se och förstå.

Då kan man ju undra om jag tycker att Skriva är en skurk som utnyttjar mina svagheter?

Inte alls. De servar mig och uppfyller de behov som jag upplever att jag har och skänker mig förhoppningsvis någon slags lycka längs vägen. Att få fram sitt erbjudande framför precis den kunden som söker efter det är en lyckoträff för båda parter. När det fungerar är reklam som bäst.

Bilden visar en sales funnel eller conversion funnel.
Tanken med en digital säljtratt är du i översta steget fångar väldigt många människors uppmärksamhet. I varje steg har du någon form av erbjudande, gratis eller med högre och högre pris. Det gör att det blir det färre och färre potentiella kunder kvar när tratten smalnar av. De som är kvar i slutet blir dina riktiga, betalande kunder.

Författardröm eller -mål?

21 torsdag Jan 2021

Posted by in #30dagarijanuari - min bloggutmaning, Böcker & läsning, Blandat, Företagande, Kommunikation & PR, Nya mål

≈ 5 kommentarer

Etiketter

Mitt (inte längre) hemliga projekt

Häromdagen så nämnde jag att jag har ett projekt på gång som jag än så länge inte pratat om med någon annan än min man. Det här är något som jag egentligen alltid har velat göra. Under några år så slog jag det ifrån mig, men det är ändå en längtan som återkommer om och om igen. En sådan där sak som kommer upp direkt om man får frågan ”vad skulle du göra om du vann på lotto?”.

Grejen är att jag har redan min ”lottovinst”, jag har kapital från ett framgångsrikt företag att falla tillbaka på och jag har ett jobb som tillåter att jag styr min tid. Ändå har jag inte tagit steget och förverkligat den här drömmen. Varför, kan man fråga sig? Är den inte tillräckligt lockande? Är jag rädd, rädd för att inte klara av det?

Jag har ändå en inneboende känsla av att om jag bara verkligen ger det ett seriöst försök så kommer jag att lyckas. Vissa av mina läsare, kanske till och med många av er, har redan gissat vad det handlar om.

Elin skriver på dator

Att skriva en bok

Jag har älskat att läsa ända sedan jag lärde mig det när jag var 6 år gammal. Böcker, tidningar, artiklar på Internet, sociala medier. Ord är som en drog som jag dras till. Jag älskar skönlitteratur och sociala medier för att jag får en inblick i andra människors liv och tankar och en förståelse för varför andra reagerar och gör som de gör. Facklitteratur älskar jag för att det är det snabbaste sättet att få ta del av andras kunskap. På bara några timmar kan jag få samma insikter som någon som ägnat en hel karriär åt ett ämne.

Jag vill alltså skriva en bok. Det är inte som att jag aldrig har försökt, jag vet inte hur många påbörjade alster jag har. Jag har dock aldrig ens kommit i närheten av slutet. Visst borde jag klara av det? Jag som har livlig fantasi och är nyfiken på människor, har varit en aktiv läsare nästan hela mitt liv, som är utbildad svensklärare och som jobbar med storytelling som marknadsförare?

Jag tror verkligen att jag kan, det största hindret att komma över är att ge mig tiden och att fortsätta trots skrivkramp och prestationsångest. Att jag jobbat som professionell skribent de senaste åren kommer att hjälpa mig med dessa hinder. Utan att räkna efter exakt så har jag nog sedan jag startade Stenman kommunikation 2019 levererat omkring 50 artiklar för olika webbsidor. Det har gjort att jag har fått öva upp mina metoder för att komma över hinder. Jag har fått en tro på att jag fixar det även fast det känns omöjligt innan jag har startat.

Elin poserar med korsade armar
Övar på författarporträtt 😉

Dock är det här en helt annan utmaning. Att skriva en roman handlar om att få ner cirka 100 000 ord som ska bilda en läsvärd berättelse. Min artiklar ligger vanligen omkring 700-3000 ord. Det här ska också komma helt från mig, i artiklarna så refererar jag vad andra berättar om.

Det här inlägget har legat som ett utkast här i bloggen ett tag nu och i originalet skrev jag: ”Nu har jag tagit klivet, jag har berättat för er om vad jag vill göra och då måste jag ge det ett försök.” Men vet ni? Jag tvekar igen. Kanske är det bara en dröm och ska få förbli det, åtminstone några år till?

De senaste veckorna har varit röriga med familjemedlemmar som behöver stöd och jag har varken haft tid eller ork att dra igång något nytt. Den här bloggutmaningen, då jag bara skriver ett kort stycke varje dag, har tagit mycket tid och energi. Jag är faktiskt inte säker på att jag känner för att skriva mer än vad jag gör just nu. Jag har andra projekt som lockar och tiden räcker inte till allt jag vill.

När jag väl är redo är målet att få ihop ett manus till en roman. Jag kommer att sikta på att det ska vara en historia som andra vill läsa och drömmen är såklart att bli publicerad, men det är inte mitt första mål. Målet är att under max ett år skriva ett färdigt manus till en roman. Då vet jag att jag kan det, känns den tillräckligt bra så kan jag gå vidare och försöka få den publicerad. Om det inte känns rätt så har jag i alla fall fått svar på om jag kan skriva en färdig berättelse av romanlängd och om det är något som jag vill göra flera gånger.

Men som sagt, det är lätt att drömma om att uppnå saker. Det är en annan sak att faktiskt göra de uppoffringar som krävs för att nå ett mål.

Jag funderar ett tag till.

Elin med hakan i handen
Jag har ju till och med en liten skrivarstuga, den skymtar bakom mig på bilden.

Kreativt kommunikationsarbete

25 tisdag Apr 2017

Posted by in Blandat, Kommunikation & PR

≈ Lämna en kommentar

Idag har jag haft en så rolig eftermiddag på jobbet! Jag och Petra har jobbat med annonskampanjer inför sommaren och vi kom in i ett riktigt flow. Ibland kan det vara skönt att ha en skarp deadline att jobba emot. På tisdag är det materialstopp för en annons som jag har bokat  och för att hinna få den producerad så var vi helt enkelt tvungna att få fram underlaget under eftermiddagen idag.

Att jobba med kommunikation handlar om att avgränsa och göra ett budskap tydligt, det gäller helt enkelt att veta vad man vill få sagt. För att kunna göra det så måste man veta vem man pratar till.

Jag älskar att känna att det här kan jag, nu ringar vi in och kör bara. Vi vet vilka tillgångar vi har (i det här fallet pratar vi olika besöksmål i Eskilstuna) = vad vi vill säga. Och vi vet vilka som kan vara intresserade av tillgångarna = målgruppen.

Det är som att plocka bitar ur ett pussel och se dem fogas samman till en färdig bild. Om du åker tåg i juni, titta efter Destination Eskilstunas annons i tidningen Kupé så får ni se resultatet.

Annan rolig jobbgrej är att årets svenska besöksmagasin är klart och det blev så fint!

Läs digitalt här

Besöksmagasinet 2017

 

Överlevare från Orlando till Springpride i Eskilstuna

18 tisdag Apr 2017

Posted by in #blogg100, Blandat, Kommunikation & PR

≈ Lämna en kommentar

På mitt jobb måste man ganska ofta hålla tyst om spännande saker som man helst skulle vilja berätta för alla så fort man får veta om det. Men det handlar om att få kontrakt påskrivna, att rätt personer i rätt ordning ska få veta och ofta också om bra timing för att få utrymme i media. En sådan nyhet som vi har jobbat på ganska länge nu släpptes imorse: Årets hedersgäster till vår pridefestival i Eskilstuna, Springpride, är två riktigt tunga namn.

Det är snart ett år sedan 49 personer sköts ihjäl på nattklubben Pulse i Orlando. Nu kommer klubbägaren Barbara Poma och event managern Neema Bahrami till Eskilstuna för att prata om att vi inte kan luta oss tillbaka och vara nöjda med det jobb som har gjorts. Tyvärr kan fortfarande inte hbt-personer visa sin läggning öppet utan att riskera hot och hat från allt från trångsynta och småaktiga människor till kompletta galningar.

Poma och Bahrami driver en organisation som har dragit in miljontals dollar till minne av de som dog i attentatet. De gick längst fram i den stora pride-paraden i New York. Jag tycker att det är så fint att de tar sig tid att komma till vår, i sammanhanget, lilla, lokala festival. Johan Bergquist, projektledaren som har gjort bokningen, är med all rätt stolt. Jag är också stolt över att vi i Eskilstuna har en av Sveriges äldsta pridefestivaler, som varje år fylls med seminarier och talare som lyfter fram både kärlek och allvar och som avslutas med fest genom parad, show med kända artister och party.

Eskilstuna gör #HållbarEvolution

Läs mer: Eskilstuna-Kuriren – 49 dödades på deras gaybar – nu kommer de till Springpride
Läs mer: Vårfestivalen i Eskilstuna – Överlevare från Orlando till Springpride

Barbara Poma till Springpride i Eskilstuna

Barbara Poma, bild från Destination Eskilstunas pressmeddelande

Varför ska man samarbeta med YouTubers?

27 torsdag Okt 2016

Posted by in Blandat, Kommunikation & PR, Sponsring i bloggar

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , ,

Gårdagens marknadsföringsdag i Eskilstuna innehöll även en dragning om fenomenet YouTubers och hur de kan användas i marknadsföring. Det bästa med denna dragning var nog när föreläsaren som kom efter, nämligen Jackie Kothbauer, mer eller mindre dissade vad Jessica från United Screens precis hade stått och pratat om.

Jag håller med Jackie – det är ointressant att jämföra YouTube med TV och prata om hur mycket linjär TV minskar och YouTube ökar. Tittarna har inte gått från TV till YouTube, man har gått från TV till en hel rad med andra kanaler och aktiviteter. Att jämföra på det här sättet är bara en modell för att sälja annonsutrymme genom att använda den tyngd som TV-reklam har/har haft. Man paketerar om en gammal produkt och fortsätter att sälja på precis samma sätt som man alltid har gjort med räckviddssiffror och en idé om att man känner målgruppen genom vilket program de väljer att titta på och därför kan få till relevans. Nu kan man iofs lägga till CTR, hur många som har klickat om man i annonsen har en uppmaningen om att gå vidare för mer information.

follow-1277026_640

CTR, click through ratio, visar väl om något hur deprimerande det är med köpt annonsering i TV/YouTube/andra ställen. Det här brukar ligga på någon enstaka procent. Tänk dig 100 000 visningar, en procent bryr sig tillräckligt mycket om ditt budskap för att klicka, 1000 personer. Det är ju bra med 1000 personer som klickar in sig till mig. Men innebär det att 99 000 personer mest bara blev irriterade? Är det bra? Är inte anledningen till att vi har slutat att titta på linjär TV att vi inte orkar med reklamen? Vi gör allt för att slippa ifrån den där tidsödande konsumtionshetsen men fortsätter samtidigt att tänka att ”jo, men jag kan ju få 1000 personer att hitta till mitt fantastiska erbjudande, de där andra 99 000 personerna kan väl bara strunta i att jag stör dem så blir ju alla glada?”.

Nej, varför man ska samarbeta med YouTubers, det ska jag säga dig nu, skynda dig att lyssna för snart är det försent: För att YouTubern kan ta ditt budskap och anpassa det till målgruppen, på riktigt. Nästan alla YouTubers har ett väldigt direkt tilltal, de tittar in i kameran och talar direkt till dig. Det verkar som att de inte har något manus utan bara spontant babblar på om vad som faller dem in. Det här går förstås att direkt jämföra med bloggarna (mycket mer relevant jämförelse än med TV faktiskt), en person som talar rakt ut i etern (<–ha, ha gammelmediareferens) men med en känsla som om att de har en personlig relation med sina läsare.

Om du nu lyckas få till ett samarbete med en sådan här så kallad influencer så har du ett guldläge. Du har hittat en person som, inte för att den har fått ett manus (för det tänkte du väl inte ge hen?), tar din produkt, tittar på den, klämmer, smakar, testar – och sedan på ett språk som deras tittare är vana vid, i en miljö som de känner till berättar om varför man ska köpa din produkt. Mottagaren ser en kompis som berättar ärligt om något hen använder, det finns inget bättre sätt att påverka en köpare. Önskar att jag hade ett klockrent exempel att slänga in här, men jag hänger inte tillräckligt på YouTube för att plocka ett ur minnet. Istället slänger jag in den här videon med Therése Lindgren, den förklarar ganska bra varför man ska samarbeta med YouTubers:

Men som sagt, snabba på, snart är kidsen trötta på köpta förebilder och det är dags för oss marknadsförare att dra vidare till nästa kanal.

Inkluderande kommunikation

26 onsdag Okt 2016

Posted by in Blandat, Kommunikation & PR

≈ Lämna en kommentar

Jag gjorde nyss en mycket snabb bildanalys på Destination Eskilstunas nyhetsrum på Mynewsdesk. På våra publicerade bilder fick jag det till exakt lika många kvinnor som män (om jag inte räknade med en bild med 11 fotbollsspelare på samma bild). Det är inte så att vi brukar räkna och lägga upp varannan, att det blev samma antal är en slump med botten i att vi vill kommunicera och agera inkluderande. Men det som är mest intressant med detta är att när jag först kollade igenom bilderna utan att räkna, så tänkte jag spontant att det var många fler kvinnor. Klassiskt misstag som bygger på invanda föreställningar, vi är så vana att se män i media.

Som kommunikatör så vill man nog gärna tro att man jobbar med inkluderande kommunikation och på Destination Eskilstuna har det alltid varit vår utgångspunkt. Det är faktiskt inte så lätt som man kan tro, upprepade gånger har vi gjort bildbeställningar där vi uttryckligen bett om mångfald men fått tillbaka kärnfamiljer och cis-personer av nordisk härkomst. Men jag inser ödmjukt också att vi är så matade med stereotyper att vi inte reagerar när ojämställdhet sker mitt framför näsan på oss, idag fick jag dubbla påminnelser, både av Johanna Lundin som pratade om Inkluderande kommunikation på Stora Marknadsföringsdagen här i Eskilstuna och av  Fredrik Hillerborg när den här videon dök upp i flödet. Klicka och kolla, intressant både för kommunikatörer och andra!

https://www.facebook.com/plugins/video.php?href=https%3A%2F%2Fwww.facebook.com%2Fgendertimer%2Fvideos%2F732541886897709%2F&show_text=0&width=560

P.S. Även om analysen när det gäller könsfördelning i nyhetsrummet var bra, så har vi en del att jobba på på andra områden.
P.P.S Jag ber om ursäkt om ni bara ser en ful Facebooklänk som ingen någonsin kommer att våga klicka på här ovan (gör det, det är bara en länk till filmen, annars sök upp GenderTimer Casefilm), i min förhandsgranskning så ligger filmen fint i en iframe men den verkar sluta fungera vid publiceringen 😦

Snälla Socialdemokraterna, dela inte föräldraförsäkringen

01 måndag Jun 2015

Posted by in #blogg100, Bebis, Kommunikation & PR

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , ,

I morse hörde jag socialförsäkringsministern och en kristdemokrat (sorry, kommer inte ihåg namnen och orkar inte googla) debattera angående att Socialdemokraterna på sin kongress har bestämt sig för att deras mål är att dela föräldraförsäkringen 50/50 mellan föräldrarna. Jag vill bara skrika: NEEEEJ! GÖR INTE DET!

Jag är den förste att erkänna att kvinnor halkar efter på arbetsmarknaden, både löne- och karriärmässigt och dessutom får lägre pensioner på grund av att vi är, alternativt förväntas vara, hemma med barn mycket längre än männen. När det gäller föräldraförsäkringen så måste jag ändå säga; skit samma! Här måste barnens perspektiv få komma i första hand. Den som vill och är mest lämpad att ta hand om den lilla bebisen ska få göra det. Det kommer inte alltid att vara mamman (men oftast) och det är ju det som är så skönt med att man kan dela så som det passar familjen bäst.

Att tvingande dela föräldraförsäkringen kommer att slå mot dem som har det sämst ställt. Vi som har råd kan ju fortfarande välja att vara hemma utan ekonomisk ersättning och på så vis dra ut på föräldraledigheten. Den som måste ta ut full ersättning från början kommer bara att kunna vara hemma cirka 8 månader. För en så liten bebis är mamman (oftast) fortfarande nummer 1 och det är vanligt att man fortfarande ammar. Att dela föräldraförsäkringen rakt av kommer också att leda till att fler mammor begär ensam vårdnad om barnen för att få tillgång till alla dagar.

De tre månader som nu är låsta till var och en av föräldrarna är bra. De har gjort skillnad, när det förr i tiden var omanligt att vara hemma med barn är det nu skamligt att välja bort det även för pappor. Tre månader räcker dock som markering, sedan får vi jobba med andra verktyg för att ändra attityder.

 

Sveriges högsta lärarlöner i Eskilstuna

26 tisdag Maj 2015

Posted by in #blogg100, Kommunikation & PR

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , ,

För ett år sedan skrev jag om vilken PR-grej det skulle vara för Eskilstuna om hela staden införde ett köpfritt år – det skulle verkligen vara hållbarevolution*. Nu har jag kommit på nästa grej vi borde göra i Eskilstuna: höj lärarlönerna så att de blir högst i landet.

HÅLLBAREVOLUTION*

HÅLLBAREVOLUTION* Foto: Jonas Linell för eskilstunaevolution.se

När vi tidigare i år såg föreställningen Ägd med Schyffert och Lindström så pratade de om hur alla städer vill vara speciella och sticka ut ur mängden, men tyvärr så blir inte skillnaden så stor. Jag håller tyvärr med och tror att jag har skrivit om det tidigare, hur vi i marknadsföring av Eskilstuna har använt frasen ”välkommen till en liten storstad”. Testa att googla på ”liten storstad” så ser ni hur ”unikt” det är… Monumenten som byggs för att sätta städerna på kartan må också vara olika, men likväl så byggs det monument i varje stad med någon form av självaktning.

Med den nya varumärkesplattformen där Eskilstuna gör evolution* har vi lyckats hitta ett eget uttryck och lyft fram det som verkligen utgör Eskilstuna, men vi har en bit kvar till att göra Eskilstuna känt utanför den närmaste regionen.

Målet med destinationsutveckling och platsmarknadsföring är att skapa en plats där människor trivs och stannar kvar, dit nya invånare flyttar in och där förutsättningar för investeringar finns. En drömmålgrupp att locka till staden är naturligtvis unga akademiker. De får gärna ha sett sig om i världen och ha studerat och skaffat erfarenheter där, men nu när det är dags att slå sig ned och bilda familj – då vill vi fånga in dem. I de unga akademikerna finns kapital både i form av pengar, kunskap och framtidsmöjligheter.

Vad ska vi då locka dem med? Närhet till allt i den lilla storstaden? Den vackra naturen? Närhet till Stockholm? – Allt detta är bra men det viktigaste för den som precis bildar familj är barnen. Och barnen ska tillbringa de närmaste 13 åren i skolan (ännu en bra sak som binder familjen till platsen där de valt att slå sig ner). En kommun med dåliga skolor har verkligen urusla förutsättningar när det gäller att locka denna fördelaktiga målgrupp. Studier efter studier visar att läraren är det viktigaste för hur bra utbildningen ska bli. Genom att kraftigt höja lärarlönerna kan vi locka de bästa lärarna till kommunen – och därmed också de unga akademikerna. Vad väntar vi på?

Och som en liten bonus skulle vi få massor av mediautrymme 🙂

Eloge till storbloggarna

05 tisdag Maj 2015

Posted by in #blogg100, Kommunikation & PR

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

,

Alla vi hobbybloggare som en gång om året går med i #blogg100 och kämpar med att få till ett inlägg varje dag har nog insett vilket imponerande jobb storbloggarna gör. När vi kämpar med ett inlägg så gör de oftast tre, och alltid med snygga bilder. Bara det att ta bilder, hålla reda på dem och eventuellt redigera dem tar ju en massa tid.

Varför skriver vi och för vem? Om bloggande och en ung författare

29 onsdag Apr 2015

Posted by in #blogg100, Böcker & läsning, Kommunikation & PR

≈ 1 kommentar

Etiketter

, , ,

Jag har fått en släng av ”varför håller jag på och skriver om allt som inte intresserar någon annan än mig själv i en blogg som vem som helst kan läsa?”. Ja, varför gör jag det egentligen? För att jag gillar att skriva och ibland behöver en anledning att få göra det, för att jag gillar att kunna gå tillbaka och läsa och titta på bilderna från mitt liv. För att det ändå blir något annat att skriva för en visserligen ganska liten, men ändå en publik.

Äldsta sonen har redan författardrömmar – jag hoppas att han förverkligar dem. Det nya nu är att han börjar tänka målgrupp. Han skrev en kärlekshistoria, helt utan superhjältar, förra veckan. Den skulle handla om något som kan hända på riktigt eftersom han har insett att det inte är alla som gillar hans fantasi. Problemet blev att kapitlen blev så korta, för det var ju inte lika roligt att skriva om något som inte riktigt intresserade författaren själv. Så nu har han tagit ett steg vidare i sina funderingar och kommit fram till han han måste försöka kombinera så att både han själv och den tilltänkta läsaren ska gilla innehållet.

Hur hittar man mindfulness?

21 tisdag Okt 2014

Posted by in Kommunikation & PR, Nya mål

≈ Lämna en kommentar

Senaste veckan har jag haft två riktigt inspirerande dagar, först Näringslivsdagen Eskilstuna i torsdags och sedan Mynewsday idag. Kloka föreläsare har sagt en massa kloka saker, en del nytt och en del en påminnelse om saker som jag vet men som är så lätta att se förbi när bruset forsar omkring mig. Nu skulle jag verkligen vilja stanna upp en dag eller två. Tänk om jag kunde gå till jobbet i morgon och bara sätta mig ner och tänka efter. Skriva lite, sätta ord på mina tankar, kanske det blir nya mål och framförallt få koppla ihop allt nytt med min vardag.

Jag sa lite halvt på skämt igår att nu ska jag på inspirationsdag sedan kommer jag tillbaka på onsdag med en massa nya idéer som jag inte hinner implementera. Det värsta är ju att jag vet att det är sant. Jag skulle lätt kunna gå in som konsult och analysera det jobb jag gör och ganska snabbt pinpointa ett antal punkter där jag skulle kunna förbättra det jag gör ett rejält snäpp. Fördelen då är att jag skulle kunna fokusera på ett område, så ser inte mina arbetsdagar ut. Jag vet redan nu att i morgon ska jag hinna med ett möte om framtida finansiering, ett möte om nästa års besöksmagasin, jag ska göra ett nyhetsbrev med en påminnelse om en enkät och jag ska få ut en pressrelease. Det här vet jag att jag ska göra och däremellan så kommer det komma ett antal frågor, både från kollegor, på telefon och mail. En helt vanlig dag i mitt och typ alla andras arbetsliv. Hur hittar man mindfulness och balans?