I morse hörde jag socialförsäkringsministern och en kristdemokrat (sorry, kommer inte ihåg namnen och orkar inte googla) debattera angående att Socialdemokraterna på sin kongress har bestämt sig för att deras mål är att dela föräldraförsäkringen 50/50 mellan föräldrarna. Jag vill bara skrika: NEEEEJ! GÖR INTE DET!

Jag är den förste att erkänna att kvinnor halkar efter på arbetsmarknaden, både löne- och karriärmässigt och dessutom får lägre pensioner på grund av att vi är, alternativt förväntas vara, hemma med barn mycket längre än männen. När det gäller föräldraförsäkringen så måste jag ändå säga; skit samma! Här måste barnens perspektiv få komma i första hand. Den som vill och är mest lämpad att ta hand om den lilla bebisen ska få göra det. Det kommer inte alltid att vara mamman (men oftast) och det är ju det som är så skönt med att man kan dela så som det passar familjen bäst.

Att tvingande dela föräldraförsäkringen kommer att slå mot dem som har det sämst ställt. Vi som har råd kan ju fortfarande välja att vara hemma utan ekonomisk ersättning och på så vis dra ut på föräldraledigheten. Den som måste ta ut full ersättning från början kommer bara att kunna vara hemma cirka 8 månader. För en så liten bebis är mamman (oftast) fortfarande nummer 1 och det är vanligt att man fortfarande ammar. Att dela föräldraförsäkringen rakt av kommer också att leda till att fler mammor begär ensam vårdnad om barnen för att få tillgång till alla dagar.

De tre månader som nu är låsta till var och en av föräldrarna är bra. De har gjort skillnad, när det förr i tiden var omanligt att vara hemma med barn är det nu skamligt att välja bort det även för pappor. Tre månader räcker dock som markering, sedan får vi jobba med andra verktyg för att ändra attityder.